5. Att förändra gärningsprofilen

Del 22.

Juridik är en mycket komplicerad vetenskap/sysselsättning och det är sannerligen inte lätt för oss vanliga att begripa oss på det hela. På något sätt är det inte fråga om vad som rätt eller fel, det är fråga om vad åklagaren kan bevisa, och som rätten sedan skall acceptera. Under rättegången var detta åklagarens gärningsbeskrivning:

-        - Helge Fossmo har den 18 dec 1999 i Knutby, Uppsala kommun, berövat sin hustru Heléne Fossmo livet genom att med våld tillfoga henne brott på skallbenet med åtföljande blödningar i anslutning till hjärnhinnorna och i hjärnan.

Såvitt jag förstod av rättegångshandlingarna, var det alltså huruvida brottet på skallbenet hade tillfogats med våld eller inte som åtalat gällde. Det var alltså det som tingsrätten i första hand skulle ta ställning till. Om så är, skulle inte rätten bedöma/behöva ta ställning till om den mycket höga dosen dextropropoxifen i Heléns blod varit en primär dödsorsak – tillsammans med brottet på skallbenet. Eftersom den frågan/påståendet inte var formulerat var det inte rättens uppgift att ha en uppfattning.

När åklagarna - i tingsrätten - inte fick gehör för den första gärningsprofilen - borde de ha lärt av detta och förändrat denna profil inför förhandlingarna i hovrätten. Det finns exempel på att utgången av svåra brottsmål har förändrats i den högre instansen efter det att åklagaren ändrat gärningsbeskrivningen.

Vi är nog många som minns hur den 29 årige Marcus Gabrielsen i maj 2005 misshandlades till döds på Kungsgatan i Stockholm. Tre unga män åtalades. Utan att gå in för mycket på detta mål, jag vill bara belysa en princip. Till mångas bestörtning fälldes ingen av de tre åtalade för mord i tingsrätten. Tingsrätten dömde en av de tre för grov misshandel till fängelse i ett år, en annan dömdes för misshandel av offrets kamrat medan den tredje åtalade gick fri.

Kammaråklagare Anne-Marie Bergström ansåg i hovrätten att de tre unga männen skulle ställas till svars för mord. Hovrättens beslöt fälla de tre unga männen och dömde dem till grov misshandel och vållande till annans död, samtliga tre fick fyra års fängelse. Kammaråklagaren ansåg att domen var välskriven, pedagogisk, tydliggörande och att bevisvärderingen inte lämnar några frågetecken. Anne-Marie Bergström medverkade i fler uppmärksammade mål och utsågs den 16 aug 2007 till jämställdhetsombudsman.