Utdrag ur brevet:
” Förutom den allmänna kunskapen om DXP som står att läsa om i boken*, finns det också inslag om preparatets mycket stora giftighet, bl a på sid 14. Under rubriken Rättsmedicinska forskning, artikel II - ”The prevalence…” finns några av våra forskningsresultat redovisade. Där framgår att den terapeutiska bredden, dvs inom de värden en normalbrukare bör finnas, är mellan 0.05 mikrogram/gram och 0.75 mikrogram/gram.” (* Boken som jag refererar till är vår populärvetenskapliga sammanställning av vår forskning: Dödsfall genom bruk och missbruk av värktabletter ” Ulf och Birgitta Jonasson i samarbete med Rättsmedicinalverket – (RMV-rapport 1999:1))
” Om jag förstår rätt fick Fossmos första hustru i sig rätt många tabletter, Dexofen. Var inte det rättsmedicinska värdet mer än 2 mikrogram/gram?
En ung kvinna – som sannolikt inte är van vid dessa tabletter – borde inte ha en koncentration i blodet av DXP på mer än högst 0.5 mikrogram/gram. Hon var uppenbarligen mycket ovan vid tabletterna, som ju inte ens var förskrivna på henne utan på Helge Fossmo. Hon kan alltså ha haft tre-fyra gånger normalvärdet i blodet vid dödsfallet. Jag tror att detta kan få en viss betydelse i rättegången när Du framför åklagarens synpunkter, speciellt när Ni diskuterar att Helge Fossmo raderade i obduktionsprotokollet/dödsorsaksintyget”.
”Om Du vill använda något av våra resultat om DXP i förhandlingarna, kan det vara bra att veta att dessa resultat finns publicerade i några vetenskapliga artiklar och två doktorsavhandlingar. Om Du så önskar kan jag briefa Dig personligen eller sammanfatta de 10-11 årens forskning på en halv A-4”
Kommentar: Detta brev skrevs alltså innan jag fick kännedom om att det inte fanns några tablettrester i Helénes magsäck vid dödsfallet. Det var den 28 april 2005 som jag fick den uppgiften. Något svar på brevet fick jag inte av åklagaren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar